Forskarna bakom TransitionView berättar om det nya verktyget för klimatåtgärder
Åsa Löfgren, expert inom klimatekonomi, och Sverker C. Jagers, expert inom miljöpolitik, har tillsammans med Another Tomorrow tagit fram TransitionView – ett verktyg som både visar hur väl rustade företag är att genomföra en grön omställning men som också visar företags styrkor och svagheter i en omställningsprocess och som därmed ger ett gediget beslutsunderlag för vad som bör prioriteras inom en organisation.
Åsa och Sverker möttes tidigt i intresset för användbar forskning. Båda vill ägna sig åt forskning som kommer till nytta och de har många gemensamma intresseområden, bland annat Collective Action-forskning. Ett av deras gemensamma projekt är forskningscentrumet CeCAR, Centre for Collective Action Research, som de har varit med och startat.
Vi har träffat Åsa och Sverker och ställt frågor om verktygets bakgrund, syfte och möjligheter.
TransitionView bygger mycket på Collective Action, vad innebär det?
Sverker: Collective Action betyder samarbete. Anledningen till att vi har miljöproblem, och flera andra samhällsproblem, är att vi misslyckas med att samarbeta. I många fall har individen på kort sikt mer att vinna på att inte samarbeta, t ex. genom att överutnyttja en resurs, men om alla överutnyttjar resurser har ingen vunnit något i det långa loppet, eftersom den då tar slut eller stor skada. Vad som behövs är att alla aktörers beteenden samordnas och koordineras i samma riktning.
Åsa: I forskning ser vi att människor är villiga att samarbeta om de tror att andra också gör det, och har garantier för att så skall ske. Svårigheten när det kommer till företag är att få företag vill gå före och göra mer om man inte tror att andra också gör det. Inom organisationer finns också olika intressen och ansvarsområden, och även där är koordinering viktigt kopplat till nya mål och visioner för hållbarhet. Genom att lyfta in Collective Action-teorin kan man förstå svårigheter och möjligheter, och det man kan göra via TransitionView.
Hur skulle ni beskriva TransitionView?
Sverker: Med utgångspunkt i Collective Action-teorin är TransitionView ett verktyg som kan hjälpa företag att se hur väl rustade de faktiskt är att nå klimatmålen de har satt upp. Med TransitionView kan man fastställa om man i dagsläget har den koordineringskapacitet som ens uppsatta mål kommer att kräva. Hållbarhet är ingen separat fråga för en specifik avdelning utan något som rör alla inom en organisation, så arbetet med hållbarhet behöver koordineras.
Åsa: TransitionView riktar sig till företag som har klimatmål men som har svårigheter att se hur man kan genomföra och nå dem. Verktyget skapar förutsättningar för den interna koordineringen, som är absolut kritisk för att nå uppsatta mål. Att bara sätta upp mål räcker inte. Om man inte är rustad för att nå målen finns det en tendens att de bara skjuts fram i tiden.
“För åtminstone tre typer av företag passar TransitionView extra bra; företag med egna stora utsläpp som behöver få ner dem, företag som måste förlita sig på andra som släpper ut mycket, till exempel på transportföretag för leverans av ens produkter, och alla investerare”
Var ser ni att TransitionView bäst kommer till användning? Vem bör använda det?
Åsa: De som inser att vi är i en omställningsperiod och medvetna om att det behövs förändring för företagets överlevnad. Med TransitionView kan man också bedöma hur trovärdiga andra företags målsättningar är, vilket till exempel är användbart om man vill jämföra två företag med samma hållbarhets- eller klimatmål.
Sverker: För åtminstone tre typer av företag passar TransitionView extra bra; företag med egna stora utsläpp som behöver få ner dem, företag som måste förlita sig på andra som släpper ut mycket, till exempel på transportföretag för leverans av ens produkter, och alla investerare. Med TransitionView kan investerare ta reda på om bolag de vill satsa på är rustade för att möta de hållbarhetskrav som ställs eller kommer att ställas på dem.
Vad är det största värdet av att använda verktyget?
Sverker: TransitionView kan skapa trygghet, ge vägledning och göra omställningen genomförbar. Det blir som ett sjökort, som visar hur man ska navigera för att nå uppsatta mål.
Åsa: Även om TransitionView inte ger svar på allt så ger det en viktig överblicksbild som alla kan dela. Det är ett sätt att se vad man behöver förbättra, få med sig hela organisationen och få varje avdelning att förstå sin funktion i omställningen.
Vilka är era drömföretag/organisationer som ni allra helst skulle vilja se använda verktyget?
Åsa: Stora utsläppare! Och så hade det varit spännande med en stor finansiell aktör som testar verktyget på sina kunder. Där finns det idag ett stort informationsgap.
Sverker: Företag som både direkt och indirekt släpper ut mycket, företag med stor påverkan och finansiärer, som har möjlighet att välja ut bra bolag och gradvis fasa ut sitt engagemang i andra. Finansiärer kommer också via lagstiftning att ha faktiska krav på sig att göra det.
TransitionView mäter företags omställningsförmåga och bryter ned den i tre olika områden: Willingness, Readiness och Openness
Varför valde ni att samarbeta med Another Tomorrow?
Sverker: Another Tomorrow vill skapa förändring, och vi behöver någon som kan hjälpa till att förmedla forskning vidare ut i verkligheten. De har kunskap om att driva omställningar och tillsammans blir vi två kommunicerande kärl med en gemensam vision.
Åsa: Vi behöver göra det här tillsammans med ett pålitligt företag som delar synen att forskning på riktigt är viktigt för en omställning och att forskningen till exempel aldrig får användas för greenwashing. Another Tomorrow sätter också stort värde på vår forskning, och vi får bidra på våra villkor.
Vad har varit mest tillfredsställande med arbetet hittills?
Sverker: Det har varit en ögonöppnare hur vi kan omsätta forskning till praktik, det har varit en häftig resa. Another Tomorrow är så intresserade av forskningen och de kan översätta våra resultat till praktisk användbarhet.
Åsa: Och vi får utmana oss i att släppa på att inte i alla lägen tänka som att vi är med i ett forskningsprojekt, det är också roligt. Jag gillar att bli utmanad, och det här är verkligen en utmaning. Ingen som är inblandad har jobbat på det här sättet tidigare, vi lär oss av varandras arbetssätt.
Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030 har skrivit på DN Debatt att “klimatmålen är inom räckhåll om viljan finns”. Hur ser ni på det? Hur passar TransitionView in i den ekvationen?
Sverker: Vilja är oprecist. Många känner igen begreppet kognitiv dissonans, det är inte alltid som mål och handling går i samma linje. För att omsätta viljan till praktisk handling, måste viljan brytas ner till fler saker och man måste veta hur man ska koordinera sig, vilket är något som TransitionView kan göra.
Åsa: Vårt verktyg visar också att vilja är mer mångfacetterat. Många vill göra saker men det är inte alltid de kan, ibland finns det hinder i vägen för viljan. Det finns ett citat av Hjalmar Söderberg som förenklat lyder “att vilja är att kunna välja, att kunna välja är att kunna försaka”, och jag tror att man missar det här med att kunna välja.
Sverker: Det finns oändliga möjligheter i en omställning. Vad som kan framstå som en försakelse på kort sikt, kan utvecklas till att bli världens fördel på längre sikt. Det gäller att våga ta det här steget. Våga tro på att det blir gynnsamt i längden.
Om Åsa von Ekensteen Löfgren: Åsa är docent i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet, gästprofessor vid Luleå Tekniska Universitetet och University Fellow på Resources for the Future i Washington D.C. Hon har särskilt fokuserat på klimatförändringar och beteendeekonomi och är intresserad av effekten och utformningen av regleringar och styrmedel, rättvisa och industriellt investeringsbeteende såsom företags koldioxidreducerande investeringsbeteende som svar på klimatregleringar.
Om Sverker Carlsson Jagers: Sverker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, Zennströmprofessor i klimatledarskap vid Uppsala Universitet och företrädare för CeCAR (Centre for Collective Action Research). Hans forskningsprofil har ett brett anslag på området miljöpolitik som t ex förklaringar till aktörers miljöbeteende, uppfattningar om miljö och inställning till miljöpolitiska styrmedel, relationen mellan demokrati och hållbar utveckling, klimatpolitik, och miljörättvisa.
